Det har skett förväxlingar mellan den mycket goda svampen stolt fjällskivling och panterflugsvampen som påverkar nervsystemet. Här berättar vi om hur man kan skilja dem åt.
Panterflugsvampen växer i södra Sverige upp till och med Mälarlandskapen. Den kan vara tämligen allmän i gamla slotts- och herrgårdsparker, men är i övrigt ganska ovanlig. Stolt fjällskivling finns i södra och mellersta Sverige och är där tämligen allmän. Den finns, men är sällsynt, längs Norrlandskusten.
Andra förväxlingsarter
Även brun flugsvamp har misstagits för stolt fjällskivling, liksom rodnande fjällskivling. Den bruna flugsvampen har också nervpåverkande gifter, medan den rodnande fjällskivlingen har gett mag-tarm-besvär i några fall.
Brun flugsvamp på Svampguiden.com
Rodnande flugsvamp på Svampguiden.com
Skadebilden
Panterflugsvamp innehåller bland annat ämnena ibotensyra och muscimol som påverkar nervsystemet. Den förgiftade blir förvirrad, oroad och får muskelryckningar, synrubbningar och hallucinationer. Andra symptom är vidgade pupiller, muntorrhet och svårigheter med urinering. Gifterna är snabbverkande, dvs. man känner av effekterna 0,5−4 timmar efter förtäring.
Skillnaderna
Med hjälp av färger kan man skilja de två åt: Stolt fjällskivling har bruna fjäll på ljus botten och panterflugsvamp ljusa fläckar på brun botten. Dessutom är fjällskivlingens fot ihålig och brunvattrad. Panterflugsvampens fot är helvit.
Stolt fjällskivling(Macrolepiota procera) |
Panterflugsvamp(Amanita pantherina) |
Växer i betade gräsmarker och skogsdungar | Växer i mullrika lövskogar och parker |
Hatten är till en början klotformad med ett brunt hylle. När hatten växer spricker hyllet upp och framträder som mörka fjäll på ljus botten. |
Hatten, som är lite klibbig i väta, har en varierande brun färg, från gråbrun, gulbrun till mörkbrun. Hatten är till en början täckt av ett vitt hylle som spricker upp och bildar vita fläckar. Fläckarna kan ”regna bort”. |
Skivorna är täta, höga och vita, med tiden brunfläckiga | Skivorna är vita |
Foten, som har en lökformad bas, är ihålig, lite träig och vattrad. Den har en löst sittande ring. |
Foten är vit och har en knöllik bas med fjällkransar. Den har även en tunn ring som lätt går sönder eller försvinner. |
Doften är nötaktig | Doften är svag |
Smaken på det vita köttet är nötaktig | Smak – ingen uppgift |
Mer information
För mer information om enskilda svampar gå till Svampguiden.com
Nya svampboken (2014) – Pelle Holmberg, Hans Marklund
Sammanställningen kommer från Elisabeth Appelgrens uppsats i Svampkonsulentutbildningen.